Ett fjälldelta har så många ansikten. Torrsomrar är det omöjligt för fjällborna att alls ta sig med båt i kanalerna. Vid ett riktigt högvatten under en varm och regnig sommar står allt under vatten. Från en utsiktspunkt som Nammásj är deltat hisnande och storslaget. Stående mitt i myggsvärmar och videsnår är det en trång och fasansfull plats där man ska vara älg för att trivas
Sjön Lájtávrre tar emot väldiga mängder slam från Sareks glaciärer. Rapaälven har här byggt upp Sveriges mäktigaste fjälldelta. Växtligheten är närmast tropisk i videsnåren och djurlivet som söker sig till deltat är rikt.
Deltat var förutsättningen för att samer i början av 1800-talet slog sig ned vid Aktse och blev bofasta fjällbönder. Deltat gav stora mängder vinterfoder till boskapen
Innehåll:
Historia
Deltat har brukats av människor alltsedan nybyggarna slog sig ned i Aktse. Med lie och räfsa skördades starr- och fräkenhö till kreaturen under sommaren. Höet kördes hem på vinterns snöföre. Nu har deltaområdet sin största betydelse som älgjaktmark och fiskevatten för Aktseborna. Ute i sjön ser man också den holme, märkt med fornlämning på kartan, där man förr förvarade avlidna i sommargravar i väntan på snöföre och transport till kyrkogård.
Landskapet
Lájtávrredeltat har bildats av slam som Rapaälven fört med sig från Sareks glaciärer. Ett delta är ett snabbt föränderligt landskap, där man ena dagen kan gå torrskodd och andra dagen måste åka båt. Vattnet i Rapaälven ser ut som en ogenomskinlig grå välling. En liter kan bära med sig mer än ett gram slam. Rapaälven transporterar 185 000 ton glaciärslam per år. Det skulle kunna fylla 2300 malmvagnar! Hälften av det rinner fram på fem dagar under sommaren. På ett dygn kan älven föra bort 28000 ton material. Det mesta av det stannar i Lájtávrredeltat, som växer 5 meter ut i sjön för vart år. Sjöns volym krymper alltså år för år.
Flora
Vill man komma in i deltat kan man leja båtskjuts från Aktse. Då kan man på nära håll se hur deltat lever och hur vegetationen koloniserar de nybildade bankarna av jökelslam. På älvbrinken blommar Kung Karls spira och tidigt på våren fjällskråp och kabbeleka.
Faunan
Enklaste sättet att upptäcka deltats djurliv är från Skierffe eller från berget Nammásj. I kikaren kan man då leta rätt på betande älgar och häckande sångsvanar. På nära håll, nere i deltat upptäcker man andra saker: Myggsvärmarna, blåhakesången och vadarkören med enkelbeckasinen som den ljudligaste av dem alla. I deltats laguner häckar och provianterar sjöfåglar och i hela området finns god chans att se kungsörn, jaktfalk och andra rovfåglar jaga.
För vandraren
Att på egen hand försöka gå i deltat är inte att rekommendera annat än kring båtlänningen under Nammásj. Bäst upplever man deltat på håll från någon av de omgivande fjälltopparna. Det är också en upplevelser att åka med motorbåten i deltat och bli avsläppt eller hämtad vid Nammásj. Vid Nammásj kommer man in i Sareks Nationalpark. Deltat ligger utanför nationalparken, men ingår i Laponia, Lapplands världsarv.
