Det är en märklig upplevelse att ta sig med cykel in i Sjaunja naturreservat. Den gamla cykelstigen från gården Allavare går genom myrland, förbi sjöar, över bäckar och tallhedar och genom sumpskogar. Här har gåtts, burits, svurits, åkts motorcykel och moped, skoter och fyrhjuling. Sjaunja är ett kulturlandskap; många är de människor som har sina rötter i markerna och som längs cykelstigen färdats till hus och kojor
Sjaunja är en arkepelag av skogsholmar och tallbackar utkastade i en vidsträckt våtmark av myrar, bäckar och sjöar. Att själv söka sin väg genom myrlandet är näst intill omöjligt. Här tar man sig bara fram längs de gamla färdvägarna. I maj och början av juni har myrlandet mycket att bjuda på för den fågelintresserade. Då lyser myrarna av hjortronblom och rosling. Redan vid midsommartid har fågelkören tystnat och myggsurret tagit över
Innehåll:
Historia
Cykelstigen har varit en viktig transportled från Gällivare mot Stora Lulevatten och Luleälvens dalgång innan inlandsbanan byggdes till Luspebryggan. Den har också varit viktig som transportled för de nybyggen som anlagts i Sjaunja. Stigen har steg för steg förbättrats från vandringsstig till cykelstig.
Längs cykelstigen finns flera fritidshus. Vissa av dessa är byggda på utmarker som bönderna hade för slåttern. Ännu står gamla hässjestänger kvar på många myrar längs stigen. Vid cykelstigens slut vid Måskejaure finns en båtlänning med flera båthus och båtar som nyttjas av ägarna till den gamla gården Måskejaur vid sjöns bortre ända.
Landskapet
Sjaunja är ett flackt våtland av flarkmyrar avbrutna av sjöar, bäckar och skogsåsar. Skogarna växer dels på de urbergsryggar som reser sig ur landskapet, dels på de omfattande åssystem som drar fram genom myrlandet. Cykelstigen följer bitvis sådana torra sandåsar, bevuxna med tallhed. De är bildade av stora mängder isälvsmaterial som avsattes vid inlandsisens avsmältning.
Flora
Det är en skarp kontrast mellan sandåsarnas tallhedar med lavmarker, sumpgranskogarna längs bäckarna och de stora myrvidderna som breder ut sig kilometer efter kilometer. Den botaniskt intresserade kan ägna tid åt examination av de många starr- och mossarter som lever i myrområdet. Den som bara vill njuta av blomprakten får sitt lystmäte när åkerbär, hjortron, rosling och vattenklöver blommar på myrarna i juni.
Faunan
Älg, ren och rödräv är förmodligen de däggdjur som vandraren har störst chans att träffa på. Av fåglar finns det desto fler. Vadarkören med grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, myrsnäppa, enkelbeckasin, dvärgbeckasin, småspov och trana ljuder tillsammans med blåhakens och gulärlans sång. Och sångsvanens trumpetande ekar från smågölarna i myrlandet. Det här är också marker där man kan se kungsörn och havsörn jaga såväl som både pilgrimsfalk och blå kärrhök.
För vandraren
Cykelstigen börjar vid gården Allavare och leder söderut till Måskejaur. Den är till en början torr och fin, i mitten dyig och våt. Vid Kuosanen är den mycket stenig och mot slutet följer den en lång, torr och lättcyklad ås mitt genom myrlandet ända fram till sjön Måskejaur. Är marken torr tar det bara en timme att cykla från Allavare till cykelstigens ände. Självfallet är cykelstigen även en trevlig vandringsled.
Från cykelstigen viker spångade vandringsstigar av, bl.a. västerut mot den gamla byn Akkavare vid Sjaunjaälven. Det finns inga turiststugor längs cykelstigen, utan vandraren är hänvisad till tält eller bar himmel. De stugor som finns längs cykelstigen är privata kojor.
