Mihkájiegna är en av Sveriges största glaciärer och ligger på Sarektjåhkkås sydsida. När man står på ändmoränen vid glaciärkanten är man på 1000 meters höjd över havet.
Ovanför glaciären reser sig Sarektjåhkkås stortopp 2089 m.ö.h. Från Mihkájiegna blickar man ut över sammanflödet av de två stora dalgångarna Ruohtesvágge och Guohpervágge som här
enar sig och bildar Rapadalen.
Innehåll:
Historia
Sarekforskaren Axel Hamberg undersökte i början av 1900-talet glaciärer och glaciärälvar i Sarek. Hans största och främsta insats gjordes vid Mihkáglaciären. Genom att lägga ut märkta stenblock på isen i två tvärprofiler kunde han mäta isrörelsen under året och jämföra med olika år. Vidare mätte han massbalansen (förhållandet mellan nybildning och avsmältninga av glaciäris) främst på Mihkáglaciären och Bårddeglaciären. På dessa och flera andra glaciärer mätte han även hur fronten förändrades.
Tiden för hans arbete var lyckad. Efter det kalla 1800-talet steg sommartemperaturen med ca en grad i fjälltrakterna under första delen av 1900-talet. Detta ledde till att glaciärerna tunnades ut och blev kortare (fronten backade). Sedan Hambergs mätningar mellan 1910 och 1920 har många av Sareks glaciärer blivit en kilometer kortare. Mihkáglaciären har på hundra år tappat c:a 2 km2 isyta. De mindre glaciärerna har nu kommit i balans, medan stora isar, som t.ex. Mihkájiegna ännu krymper genom att isfronten backar. Det tar tid för temperaturen att rå på sådana isvolymer.
Landskapet
På de svenska glaciärernas tio-i-topp-lista står Laponiaområdet för nio glaciärer: Bårtejiegna (11 km2), Jåhkågasskajiegna (10 km2), Suottasjiegna (8 km2 ), Mihkajiegna (7 km2), Oalgasjjiegna (6 km2) och Ruothesjiegna (5 km2) ligger alla i Sarek. De tre största glaciärerna i Sverige är 11-13 km2 stora och ligger i Sulidälbmá.
Mihkajiegna är Sveriges sjunde glaciär till storlek. Den är en av de glaciärer som årligen följs av glaciologerna. Liksom andra glaciärer krymper den. Fronten drar sig tillbaka ungefär 10 m om året. Utanför fronten ligger en större dödis, som är avsnörd från den rörliga huvudisen. Sådana dödisar var vanliga under inlandsisens avsmältning. De efterlämnade dödisgropar när de smält bort. Den grumliga glaciärbäcken från Mihkájiegna är en av alla jökelbäckar som förser Rapaälven med slam.
För vandraren
Mikkaglaciären ligger i en dalgång som vetter söderut från Sarektjåhkås tvåtusenmeterstoppar. Man når den lätt från Skarja och Mikkastugan (låst). För dem som bestiger Sarektjåhkkå går vanligaste vägen via glaciären. Isen är dock mycket farlig med många glaciärbrunnar i dess nedre del och stora sprickområden i dess övre.
