”… har man en arg björn efter sig tar man alla rekord och hoppar rätt upp till himlen.”

Sigurd Länta föddes i Aktse 1910. Han växte upp i ett hemman där man var tvungen att kunna en mängd olika sysslor för att överleva. Syskonskaran var stor så barnen fick snabbt lära att bidra till husets ekonomi. Basen i fjällhemmanets ekonomi var kreaturen. Våtmarkerna i Rapadalens mynning gav foder över
den långa vintern. I älven och sjön fanns fisk, och i dalens snår och skogar fanns det gott om älg. Trots att de levde mitt i renskötselland så blev han aldrig heltidsrenskötare. I sin ungdom arbetade han som rendräng, och senare höll han sig med så kallade skötesrenar. Ett vanligt system bland bönderna förr.
Det hela gick ut på att byta varor och tjänster. I skogarna i öster behövdes ibland folk till timmerskogen och flottningen.

Året delades in i de olika arbetenas säsonger. Var tid hade sin återkommande aktivitet. För honom blev jakten det centrala i hans liv. Innan de stora rovdjuren fridlystes var jakt på järv,
varg och björn en god affär. Förutom skinnet betalade staten skottpengar.

Redan som barn lärde han sig att jaga. Med åldern blev bytesdjuren större och mera värda. Ekorre, hermelin, utter, sjöfågel, tjäder och ripa gav både mat och pengar till ett hushåll där sådant var sällsynt. Trots detta var de aldrig fattiga.

Jakten på de fyra stora rovdjuren var det han var mest känd för. Sigurd hade vuxit upp i en kultur där berättandet var en uppskattad konstform. Historiernas innehåll gav honom tidigt en grundutbildning i hur en jägare beter sig. Genom att som barn lyssna på berättelser om otroliga händelser under jakter så lärde han sig tidigt grunderna. Hans egna historier om jakt på varg, björn, järv och lo vittnar om ett hård liv på fjäll och i skog. Somliga jaktfärder var lyckan och vädret med honom, medan andra kunde vara veckor av slit och svält utan ett enda byte.

Lyssna på ljudfiler:

Intervju med Sigurd Länta (.mp3)
Sigurd Länta berättar om vargjakt (.mov)