Bårggemánno, Fullhårsmånaden
Innehåll:
- 14 augusti 2001: Flytten från sommarvistet till höstvistet
- 15 augusti 2001: Hjortronplockning
- 17 augusti 2001: Ta skohö
- 22 augusti 2001: Laga stängsel
Tisdag 14 augusti 2001
Flytten från sommarvistet till höstvistet
klart väder, +10
När vi kom tillbaka från kalvmärkningen i Skuolla återstod torvningen av kåtan. Vi har precis hunnit ställa i ordning torvkåtan och bo där i en veckan när det nu blivit dags att flytta ner. Allt har gått som planerat och sommarens arbeten är avslutade. Det har varit en bra sommar. Renarna har klarat vintern som varit. Det märks eftersom det har varit bra med kalv vid kalvmärkningarna. Det känns skönt att det har kommit ett bra år efter alla tunga. Sådan är renskötseln. På bra år följer dåliga och på dåliga bra. Dåliga år blir kännbara för dom som har lite renar. Förr i världen har många familjer förlorat sina renar och blivit bofasta längs med älvarna. De har börjar fiska eller ha små jordbruk. Men nu är den tiden förbi. Nu flyttar man till Stockholm istället.
Idag rev vi tältkåtan och packade ner allt i säckar igen. Det var dags att flytta österut. Helikoptern kom och hämtade Ulla och mig på eftermiddagen. Dottern och barnbarnet åkte ner redan efter kalvmärkningarna i Skuolla så de senaste veckorna har vi varit här på två. Helikoptern tog oss till Ritsem där vi hade bilen parkerad. Vi åkte inte ner till samhället. Det får vänta ännu några veckor. Dit är det inte bråttom.
Nu ligger jag istället på soffan i stugan i vår- och höstvistet. TV:n står på. Efter en sommar till fjälls, i kåta, känns det ovant att sitta på en stol, ligga på soffan och titta på tv. Dom fyra väggarna känns trånga och det är för varmt i stugan. Men fort vänjer man sig vid bekvämligheterna.
Onsdag 15 augusti 2001
Hjortronplockning
uppehåll men mulet, +15
Att plocka hjortron är väl egentligen inte det roligaste jag vet men idag har Ulla och jag varit ute på hjortronmyren. Vi tog båten till en myr där det brukar finns hjortron även sådan här dåliga hjortronår. Det har inte varit någon bra sommar för bären. För kallt och för regnigt. Hjortronen är känsliga.
När vi for från sommarvistet uppe i fjällen så var det gott om hjortron där men dom var inte mogna. Här nere vid höstvistet, i björkskogen, har det inte blivit några bär. Vi har aldrig hunnit plocka hjortronen uppe till fjälls. Vi har alltid hunnit flytta ner innan de mognat. När jag var barn kom det hjortronplockare från Tysfjord vid norska kusten och plockade hjortronen till fjälls.
Det har legat regn och åska i luften. Det har varit tungt att gå på myren i regnställ. Myggen har varit aggressiva. Vi gjorde eld när vi fikade för att få dricka kaffet i lugn och ro. Rök är det ända som hjälper mot mygg.
På kvällen satt jag i stugan och rensade bär framför TV:n. Ulla stod i köket och kokade sylt. Nä, hjortronplockning är inte min favoritsyssla.
Fredag 17 augusti 2001
Ta skohö
Uppehåll
Det var flera år sedan jag tog skohö sist men i år har jag känt för det. Jag har börjat få värk i fötterna och det finns inget som är varmare och bättre än skohö i skorna. Det hade vi alltid när jag var barn. Jag var ganska gammal när dom första gummistövlarna kom. Då blev det annat. I början hade vi sköhö i gummistövlarna men sedan övergick vi till strumpor istället. Men fötterna höll sig inte alls lika varma och torra som med skohö.
I närheten av höstvistet finns sedan gammalt ett skohöställe vid en bäck. Höet eller starrgräset växer bäst i stora videsnår. Där växer de höga, smala och mjuka. Höet skall skäras i augusti, september.
Arbetet med att skära skohö tog hela dagen. Jag skar och buntande ihop gräset. Efterhand som jag arbetade bildades en öppen glänta där jag tagit gräset. När dagen var slut bar jag hem knippena med gräset på ryggsäcken. Väl hemma började jag, trots att det redan blivit kväll, att bearbeta gräset för att det skulle bli mjukt. Jag hade sedan tidigare en bräda med spikar i och mot dem slog jag buntarna med gräs, kammade gräset. Spikarna klöv gräset och gammalt gräs fastnade i spikarna. Ju mer jag arbetade desto mjukare blev höet. När jag blivit nöjd flätade jag ihop gräset. När jag gick in i stugan och tog kväll hängde flätorna prydligt på tork på en ställning.
Onsdag 22 augusti 2001
Laga stängsel
Uppehåll
Varje år måste man arbeta en eller två dagar gratis åt samebyn. Fridagar kallas de och går till byns gemensamma arbeten och utgifter. Antingen arbetar man eller betalar. Jag brukar arbeta. Kontanterna är man rädd om. Andra gånger som man arbetar åt samebyn får man betalt. Det kan vara när vi samlar till kalvmärkningar, sarvslakt eller när vi lagar stängsel.
Vi är ett gäng som har varit ute i några dagar. Vi har gått en sträcka på 1 mil och lagat stängsel. Stängslet skall hindra renarna från att fara ner i skogslandet när vi nu skall börja samla renarna till sarvslakten. Vi stänger också grindarna som finns i stängslet. Det är ett ganska tröstlöst arbete. Vi lagar stängslet varje höst men på vintern kommer renarna i alla fall igenom. Det uppstår alltid nya hål.
På några platser ligger det stängsel som inte längre har någon funktion. Det ligger kvar efter tidigare sätt att bedriva renskötsel. Det kan hända att man inte alls har renarna inom just det området idag. Ibland tänker jag att man skulle få tid att fara dit och ta tillvara stängseltråden. Den kan återanvändas nu när vi planerar att bygga en hage i anslutning till min brors hus. Det är kanske en veckas arbete att ta tillvara på tråden men man tjänar på det. Stängseltråd är ganska dyr att köpa ny. En hage i närheten av samhället skulle underlätta på vintern. Vi skulle slippa fara så långt för att släppa renarna efter varje vinterskiljning. Istället skulle vi kunna vänta och ha dem i hagen i några dagar. Då skulle vi spara tid och bensinpengar.
